Sjukhusäventyr

Igår var det dags att bekanta sig med sjukhuset igen. Alltid lika roligt... =/
Lyckligtvis slutade det bra den här gången med.
Jag satt i godan ro på vår enormt intressanta föreläsning om skattelagstiftning, när jag höll på att svimma. Och det har aldrig aldrig hänt mig innan. Började äta mitt äpple, så att det inte skulle vara blodsockret, men det hjälpte inte ett dugg. Som tur var hade jag min goa klasskompis bredvid, så jag sa till henne att jag var alldeles svimfärdig. Jag satt bara och skakade, varken vatten eller äpple hjälpte, så jag gick ut.
Ringde upp till Antenatal (som har akutmottagningen för gravida) och sköterskan tyckte det var lika bra jag kom in och kollade.
Ringde sedan Kristoffer som fick köra mig upp till Östra, kändes lagom lockande att riskera att svimma på spårvagnen.

Blodtrycket var högre, hade äggvita, men inget var enligt läkaren akut eller alarmerande. Väldigt skönt att höra! Men på fredag blir det extrakoll för att se att trycket inte stiger ännu mer.
Lugnande besked? Knappast. Jobbigt? Mycket...

Fick lämna tox-prover, och som vanligt var det en utmaning för sköterskan att få ut nåt blod från mig... Det är ju en jäkla tur att jag inte har några problem med att bli stucken, för hon fick sticka på 5 olika ställen innan hon fick napp...
Det jobbigaste är när man märker hur DE blir besvärade och tycker det är jobbigt. DÅ kan jag tycka det är lite jobbigt...
Hennes kommentar när hon väl fick blodet (ur min "kran" på handen som jag brukar rekomendera dem när de inte får något i armarna) så sa hon "jag skulle ha lyssnat på dig med en gång". HA.HA.HA! =) Varför är de så emot att skicka mig i handen när jag säger att det inte gör mig något..? Lustigt.

Mitt i allt det tråkiga (fick vänta några timmar då de fick in en del akuta fall) så kommer en kompis som hade BF i lördags! Jag tror ju givetvis det är på G och att hon skulle upp till förlossningen, så jag gick för att möta henne. Men det visar sig att hon också skall in till Antenatal för ett läkarbesök. Himla trevligt att ha någon att prata med under väntetiden i alla fall!

Nu blir det massor av vila för fröken Larsson. Kan inte fortsätta stressa och hålla på som jag gjort. Har inte fått vila ordentligt sedan INNAN jag fick lunginflammationen vid Jul. Inte ens när jag var sjuk fick jag vila ordentligt.
Så igår la jag mig kl 20, med Adrian. Jag somnade först.
Vaknade vid 06 när Kristoffer och Adrian åkte hemifrån, och var hungrig.
Sedan la jag mig vid 8 igen och sov till 12.15... Så nu känner jag mig faktiskt UTVILAD för första gången på många månader!!

Nu skall jag hoppa in i duschen, sen åka och hämta min lill-prins!!
Ikväll blir det lite mys för att fira min älskade pappa som fyller år!!!

GRATTIS PÅ FÖDELSEDAGEN PAPPA!