Tillbaka hemma efter läkarbesöket. Var sådär lagom bra/kul... Blodtryck på 145/96 och fortfarande äggvita. Är sjukskriven på heltid med ordination på så mycket vila som möjligt. Med andra ord är det bye bye skolan... =/
Känns.... både bra och dåligt. Det är ju detta jag haft på känn och varit orolig över, och nu är det ju konstaterat att jag har eklampsi igen, så då är det i alla fall ett (tråkigt) besked mindre att vänta på. Nu är det bara att gilla läget och ta en dag i taget. Igen.
Mina ögon har redan börjat svullna och jag har gått upp en hel del sedan någon vecka tillbaka.
Förhoppningsvis blir det inte lika allvarligt eller snabbt som sist, men man vet ju aldrig.
Bebisen behöver jag inte varia lika orolig över som sist, men det är klart att jag undrar hur den mår.
Prover skulle tas och jag är väldigt svårstucken så det tog sin lilla tid... på 5.e försöket ( i handen som vanligt) så gick mina kärl med på att dela med sig lite. (de är väldigt snåla och elaka..) Nu sitter jag med en hand som mer och mer liknar en boll. Så fin så! Och ont gör det... Har lite svårt att böja den eftersom att svullnaden går upp mot handleden.
Tur att jag inte har ont av att bli stucken i alla fall. Jag börjar fundera på om kärlen ligger där inne och asgarvar när sköterskerna försöker sticka mig. Först syns de så bra och verkar så lovande, men så fort nålen är inne så hoppar de undan och börjar asgarva åt de stackars sköterskorna... "Hahaha, det trodde du va!" typ...
Det blir aldrig som man tänkt sig, men ibland blir det bättre. Få hoppas på att blir blir så den här gången... =)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar